Åter.
Jag börjar om med dethär. Jag blev så inaktiv. Egentligen har jag inte mycket att skriva om. Men jag skriver ändå. Min kreativitet tycks ha riktat sig in på skrivande idag, jag har skrivit en massa på jobbet. Fast jag vet inte om det var frivilligt, jag mådde bättre av det. Men det var inga lätta saker att skriva ska du veta.
Bara en massa sanning som behövde komma ut. Som du redan visste om.
För att må lite bättre över allt, så har jag börjat springa. Jag hatar att springa.. Jag har tappat 4 kg, på fyra dagar. Känns väl sådär.
Jag hoppas alltid kunna lösa allt, jag har så stora krav på mig själv. Jag försöker alltid få allt bra, även denna gången. Det är svårt, men som sagt, hoppet är det sista som lämnar en.
jag somnade på soffan inatt, jag ville inte sova i sängen. Så jag låg obekvämt med benen vid sidan av soffan och huvudet på en ullkudde, för att vakna klockan 5:30 nångång och tvinga sig till sängen.
Det var första gången på hur länge som helst som jag var ute, jag fick ingen glädje av att dricka eller gå ut. Men jag var glad att jag var bland vänner. Så nä, drickan läggs på hyllan, det tjänar jag inget på som det är. Och inte mår jag bättre heller.
Julen känns också trist, inte första gången som julen blir drabbad av privatliv och familj. Nej, fy.
Positivt denna veckan då? Jo, ja. Jag är moster till en otroligt söt liten kille. Han har inget namn än, men jag tycker det ska bli Hugo! Han ser ut som en Hugo. Och imorgon ska jag träffa honom också. Jag kommer lipa..
Nu tänker jag lägga mig i sängen och fundera, försöka sova.. Gonatt.
